Fick en frågan om jag kunde beskriva Chuck, hur han är i rindingen osv. Och ja, varför inte? Har tillbringat de senaste timmarna med att baka cupcakes, dom smakar nog rätt gott, däremot blev dom inte så fina som på bilden. Men whatever. Första gången någonsin!

Till Chuck: Han är en väldigt humörsvängande ponny och bjuder alltid på något nytt. I dressyren, som förövrigt är det tråkigaste han vet så är han seg, nochig och allmänt tråkig. Han är en höjdare på att släppa bettet och det tog mig ca 1,5 år innan jag lyckades få honom att ta stöd i bettet. När man kommer åt honom, och då menar jag riiiktigt kommer åt honom så är han sjukt fin. Det har inte hänt ofta, men de dagarna är verkligen värda att ta vara på. Då trampar han under ordentligt, har ett ärligt stöd i munnen, är reglerbar både att få lång och låg men även kort och hög. Det kan vara ett helvete att komma dit och man får kämpa som en tok, men när det kommer är det värt det. Kort sammanfattning: Riktigt lat, seg och tråkig. Kommer du åt honom är han en dröm.

Och så till hoppningen som han tycker är betydligt mycket roligare. Där är han inte ett dugg seg utan snarare tvärt om. Han älskar att hoppa och blir riktigt pigg/alert. Kan i vissa lägen även bli stark och het och då gäller det att få till ett mellanläge på honom. Tar du för mycket blir han sur och tar du för lite springer han rakt igenom hinderna. NI fattar?
Han är väldigt tittig av sig, inte bara på hinder utan även på allt runt om vilket gör att han måste ha en stadig ryttare. Benen måste vara om varje millisekund och ibland kan det krävas mer än så. Dessutom måste man vara väldigt säker att hitta avstånd för kommer han minsta lilla fel så river han gärna. Vissa dagar, kan han dock hoppa till månen och tillbaka. Som jag sa, en ny häst varje dag.

I övrigt är han en väldigt glad och positiv ponny som behöver något att jobba med varje dag, vill alltid försöka göra rätt och hatar när jag blir arg på honom. Hoppas du fick svar på din fråga! :)