Chuck 21 augusti

Idag red jag i paddocken i brist på annan fantasi. Låg fyra bommar framme i en volt som jag galoperade och travade lite över. Hade inga krav på att han skulle gå i form utan försökte bara hålla honom någorlunda lugn.

Gick helt okej, red i ca 40 minuter plus fram och avskrittning, sedan var mina armar spagetti.. Men men, var roligare än ett dressyrpass. Börjar lite smått få tillbaka min motivation igen. Tummen upp på det.
 
 

Film

Grunden är från 1-8 och den är faktiskt ganska bra tycker jag, bra flyt och tempo. Vi kommer i väldig obalans på sexan men klarar av det. Efter sjuan glömde jag vart jag skulle och behövde ta tag i honom, därav blev han sur och efter det ville jag bara få fram honom och vågade knappt ta så det blev helt åt fel håll istället.. I hela omhoppningen pratade jag med honom, sa lugn hundra gånger, proade osv samtidigt som jag lixom släppte iväg honom. Allt blev kaos. Men om jag ska göra som ni säger, plocka fram det bra. 1-7 var riktigt bra, tycker jag!

Tävlingen kan ni läsa om här.

Regional LB & LA

Ljudet togs bort från filmen lustigt nog.. Men jag lägger dit låten här under så kan ni playa om ni vill ha ljud till :)

Galen ponny


Galen ponny, ni ser ju hur nära det är att han sparkar mig, visst att han bara är glad, men ibland går det lite över styr..

Tävlingsfilmen ligger uppe på min vimeo nu, men går inte att bädda in här så den kommer upp så fort det funakr igen. Troligtvis imorgon.

 


Första dagen avklarad

Drygt två timmar i skolan klarade jag av, efter skolan stack jag och ett underbart gäng från min och en annan klass in och åt på thai silk. Gick nog upp 5 kg, de var den träningen.. Aja, mötte sedan upp Emmy för en runda på stan innan jag åkte hem.

Sedan bor det av till stallet där jag och Chuck tog en barbackatur någonstans där vi aldrig varit innan. Han var inte så lycklig och tyckte allt var supermegaläskigt och villa bara vända hem hela tiden men en bit kom vi i alla fall innan jag gav mig. Han tycker det är roligt att vara ute samtidigt som han tycker det är jätteläskigt att vara mer än 100 meter från stallet. Såklart fällde han som en gris, bokstavligt. Såhär fin var jag efter en timmes ridning.. hehe.
 
Inte ofta jag lägger upp rump-bilder här på bloggen.. haha.
Nu håller jag på att ladda upp filmen från tävlingen och som önskat kommer även en filmsnutt från gårdagens galna C.

Chuckis idag

Blev en lite allt i all dag idag, red först ut en sväng, skrittade, travade och galopperade lite. Mest skritt dock. Gick sedan in i ridhuset och släppte honom lös, först följde han mig som en hund och var hur söt som helt, sen blev han lite fööör lek-glad och jag fick typ ställa mig i ett hörn, haha. Man villl ju inte att något ska hände direkt..

Snygg print från en film när han var lite crazy ;)
 

Öronskygg?!

Alltså jag behöver verkligen hjälp. När vi köpte Chuck kunde jag inte röra hans ansikte eller huvud, men om jag band fast honom var det inga problem. Jag kunde fläta manen, pannluggen etc och jag kunde klippa bort den där biten man vid nackstycket. Jag kunde klippa hans "öronhår" med lite tålamod osv.

Jag har alltid varit väldigt noga med att vara försiktig när jag hanterar hans ansikte och öron för att jag vet att han är väldigt skygg. Men på senaste tiden har det blivit värre. Ansiktet och huvudet i sig är inga problem att röra, stor skillnad från när jag fick hem honom. Nu litar han på mig och låter mig röra honom utan att hålla fast honom.

MEN han har blivit så öronskygg, aldrig tidigare sett detta, inte på någon häst. Jag kan inte borsta 10 cm nära öronen utan måste låta det vara för att han är så rädd. Och i fredags skulle jag knoppa, kunde knappt knoppa de två översta knopparna som är närmast öronen. Fick hjälp av mamma att mata honom med hö och då gick det, men det var inte lätt. Sedan skulle jag knoppa pannluggen och då tog det stopp. Han slängde med huvudet i panik, om jag fick tag i pannluggen och bara höll i den så försökte han slita sig, han försökte till och med hänga sig/lägga sig för att få att kraft att ta sönder grimskaftet. Han har tagit sönder 2 grimskaft i ren panik pga detta. 

Jag gav det en sista chans och skulle tränsa honom för då brukar jag kunna fixa till manen och sådär men jag fick inte på honom tränset. Han hade panik. Jag vet inte vad detta beteendet kommer ifrån. Har aldrig sett denna sida av honom tidigare. Enda gången jag kan komma ihåg var när jag skulle rycka hans man, då var han likadan. Klipper alltid manen men det var sååå tjock så var tvungen att tunna ut den. Första och sista gången jag gör det på honom. 

Alltså jag kan knappt röra hans pannlugg längre, för ett år sedan flätade jag den innan varje ridpass. Jag vet inte vad som kan ha påverkat honom för som jag säger är jag väldigt noga med att vara försiktigt med hans huvud och öron och säger han ifrån brukar jag ofta sluta. Kan det vara någon annan som råkat göra något vid ut/insläpp? Någon som vet vad jag kan göra åt saken? Snälla hjälp mig.

Detta kunde vara normalt för ett år sedan, då brydde han sig inte om det. Det är inte heller detta som har påverkat honom negativt utan det måste varit något som hänt.
Ni ser mina händer på denna bilden under, så skulle jag aldrig någonsin kunna göra idag..

Det är alltså inte mig han inte litar på, utan jag kan göra så mycket mer med honom idag än då. Jag kan stretcha hans bakben, var omöjligt då. Jag kan röra hans huvud, kunde jag inte då. För några månader sedan kunde jag även röra hans öron och han slappnade av, men nu är han helt panikslagen så fort man kommer i närheten..

KHSK - del 2

Här kommer andra delen av bilderna, haha. Charmiga! De tre översta är från LAn, dom två gångerna han stannade och sen när jag tryckte över honom. Resten från prisutdelningen i LBn. Sara är fotografen!


 

Chuck igår & idag

Igår fick sig C en promenad, ca 30 minuter. 
Idag tar mamma honom, han vilar helt idag. Han går hårt året runt förutom en vecka på vintern oftast så han får en slapp vecka nu, får se om jag är med på hoppträningen på torsdag, som det ser ut nu så hoppar jag den men jag får se helt enkelt.

Men jag åker alltså inte till C idag utan det får bli en hätfri dag. Tack bästa mamma för att du tar hand om honom! ♥
 

Chuck KHSK - del 1

Här kommer en hel del bilder från helgen som Sara tog på oss. Kommer en del till sen.
Haha, älska dessa bilder asso, typ tredje nerifrån.. Hur söt? Aja, härligt med bilder, varesig!
 

Taktik, tävling och träning

Ja, det går upp och nerför mig och C. Jag kan inte säga annat och hade jag varit en annan person hade jag undrat vad jag gör på banorna när det går som det går. Ja, ärligt talat.

2 år, snart var det sedan jag fick hem honom. 2 år sedan jag började träna skiter ur mig och C för att kunna komma ut och tävla. Vi började på LC, LC + och gick sedan upp till LB. Det flöt på bra, några stopp här och där, bommar som föll osv. Men inga större skillnader. Jag började hoppa LA och blev utesluten och fick massor av fel. Jag kunde helt enkelt inte rida och ärligt talat vet jag inte vad jag gjorde på en LA bana?

Jag fortsatte traggla och det började se bättre ut, kännas bättre. MEN då kom även felen med storm. Jag slutade med 16 fel, kraschade in i hinder och allt såg kaos ut. Men det var då jag faktiskt började rida på riktigt.
Jag trodde att vad jag behövde var att gå ner i klasserna och testa att hoppa runt en LC bana. Jag ville få upp självfortroendet och hitta "noll-känslan" igen. Sagt och gjort, jag gick ner i klasserna och det slutade med att jag bröt ihop, totalt. Jag kunde inte rida LC utan att C drog iväg, bommarn flög bokstavligt åt alla håll, stoppade ut och ja gud vet vad. 

Jag tänkte, precis som ni gör. Att om jag går ner i klasserna och hittar tillbaka till rytmen så kommer det gå bättre i de högre klasserna. Men det knäckte mig totalt, jag orkade inte se någon i ögonen efter dessa rundor. Jag gav det fler chanser men det slutade alltid på samma sätt. Och jag tänker aldrig, aldrig någonsin låta det gå så lång igen, jag tillåter inte mig själv att hamna i det hålet igen.

Vad är det då som behövs? TÄVLINGAR. Jag behöver inte träna mer, jag behöver inte rida mer dressyr, jag behöver inte hoppa lägre höjder. Det jag behöver är att traggla och tragga tills det släpper. Jag tycker inte att LA är högt, jag rider det som ingenting och det är alltså inte mitt självförtroende eller någon rädsla som sätter stopp utan det är hans och mitt humör. Det gick sjukt dåligt igår när jag trimmade hemma, det kan påverka dagens resultat. Chuck är valpig och han har inte någon större vilja att visa upp sig och visa vad han går för. Många hästar som har noll kapacitet kan gå jättelångt på bara vilja, tro mig. Chuck däremot har enorm kapacitet, men han har inte huvudet och viljan att vinna. Chuck har en vilja att hoppa och han älskar att komma ut och tävla men om han sedan river en bom eller stannar ut sig, det skiter han i. Han är alltid lika nöjd.

Det gör att jag, som pilot måste rida mycket mer ordentligt och annorlunda än en ryttare med en ponny med vilja av stål. Om ni förstår hur jag menar? Minsta lilla ryttarmiss och han river/stannar. Ibland ställer han upp, men väldigt sällan och det är därför resultaten är så olika. Är han på fel humör då gör han som idag. Stannar ut sig. Är han på bra humör tar han i och hoppar för glatta livet. Jag kan inte alltid rida honom, vissa dagar är det lika bra att gå och stryka sig för att man inte kommer klara av det.

Jag behöver rida in OSS på regionala och nationella tävlingar för att få in en rutin, veta vad jag ska göra i vilka tillfällen. Jag skulle kunna gå in och hoppa 125 med honom idag om C hade varit på bra humör för jag vet hur jag ska rida. Det är inte höjden som är problemet. 
Hur ska vi bli bättre på LB & LA genom att träna LC. Jag vet vad ni tänker nu, all träninge är bra träning. Men nej, C går inte att träna på LC för han blir paralyserad. Han ser svart, drar och skiter i dig på ryggen. Blir det lite högre så börjar han & jag att tänka och det är då vi fokuserar. Nu börjar till och med LB bli fjuttigt för honom, han blir stark och tar bara egna insiativ. Han behöver en höjd som får honom att tänka.

Vad jag behöver göra är att komma ut och tävla mer och få både mig och C mer stabila på banan. Denna ponnyn behöver tid, 100 ggr mer tid än andra. Det vet nog dom flesta, mamma, jag , kompisar, tränare osv. Kan tillägga att jag pratat med min tränare om att gå ner i klasserna och även han säger att det inte funkar. För det funkar inte. Det knäcker mig totalt.

Hoppas det ger svar på alla ni som tycker jag ska gå ner i klasserna. INGET påhopp mot någon, kände bara för att förklara ordentligt för er alla, förstår att ni bara vill mig väl när ni ger detta tips. Ganska oklart och luddigt inlägg men hoppas ni kan se min menig :)

Det jag undrar är, ser detta dåligt ut i era ögon? Här tänker ni antagligen, fasen vad surt med ett pet, sjukt bra runda annars.
På senaste veckan har jag nog fått minst 7 frågor om varför jag inte går ner i klasserna. En fråga jag aldrig får när det går bra. Ibland kanske man måste kolla in helheten innan man drar en slutsats?


Eller här, vilken runda ser bäst ut? Den höga eller den låga? Vilken tror ni kändes bäst?


Här rider jag förjävligt i båda klasserna och ändå hoppar han runt och ställer upp som fan. Han hoppar det som ingenting.


Men här då, här tänker ni antagligen, shit hon är inte redo för detta. Varför går hon inte ner i klasserna?

Seriöst?

Ja, jag vet inte vad jag ska säga, inte gick det enligt planerna i alla fall. 

I LBn så gick det bra fram till hinder nummer 7, efter fick jag hjärnsläpp och visste inte vart jag skulle vilket gjorde att jag var tvungen att ta tag i honom för att hinna vända och då blev han såklart sur. Jag kan ju inte ta i honom för han är så känslig för kedjan så han började kicka och ha sig. Efter det började jag rida som ett cp. Han var såklart sur så så fort jag tog i honom började han slänga med huvudet osv så jag red på framåt istället och till slut hade vi så mycket fart att det helt enkelt inte gick. Så jag utgick. Dock var det bara jag och en till som kom till omhoppning och därav blev jag tvåa av tre placerade. Det är verkligen så, när jag rider förjävligt blir resultatet "bra". Men rider jag bra så går allt åt skogen.
Jag tänkte hela tiden, BEN, TEMPO och INTE PLOCKA och ja, jag gjorde exakt så, men det blev för mycket åt det andra hållet.

Innan LAn fick jag lite pepptalk och tips av en i mitt stall, och inna på framhoppningen gick allt så bra. Testade att hoppa något språng med ludd men han bara stack så tog av det. Jag tänkte hela tiden på små små saker. Så nu var det mer, BEN, TEMPO, INTE PLOCKA & HÅLL RYTMEN. Framhoppningen gick som jag sa jättebra, vi hade bra språng och bra avsprångspunkt hela tiden. Allt satt.
Inne på banan gjorde jag exakt samma sak. Hade lite lite mesig galopp i början men hann fixa till det innan första hindret, benen var på plats och jag ska vara ärlig, jag har aldrig tidigare varit så noggrann i min ridning, aldrig. STOPP. Kom igen, stopp igen. Utesluten. Kom igen och då hoppade han, men jag fick trycka över honom. Alltså han hade typ bara bestämt sig, jag trodde verkligen att om jag sköter mig så går det, men jag red verkligen bra men det var bara stopp. 

Är less på detta, jag behöver inte träna egentligen för där går det i princip alltid bra. Det jag behöver är att komma ut och tävla och få det att funka där. Men nu är det ingen tävling inplanerad på flera veckor och ja, ni fattar. Sk klura ut hur jag ska göra, tänkte kanske låta honom vila i en vecka för att sedan komma tillbaka med ny motivation. Nu funkar det varken hemma eller på tävling, det enda som funkar är träning och jag kan ju inte träna varje dag precis. 

Skitsamma, ska inte deppa ihop. Drar på mig träningskläderna och springer en runda. Kommer tillbaka ikväll med film osv.
Bild från förra helgen, tagen av Fanny Martinsson

Chuck igår

Japp, hann inte ens sätta på datorn efter stallet för jag var en aning stressad. Åkte direkt till Emmy där det var några andra också. Grillade och hade det allmänt bra bara. Kom hem så pass sent att jag inte kände för att ta upp datorn och blogga dessutom.

Men i ala fall, Chuck trimmades i paddocken igår och det gick ju som det gick. Jag får väll vara nöjd med att han ens går att rida på hack, men det känns vekrligen katastrofalt. Igår var han precis som i tisdags i början. Skulle titta på allt, låtsas bli jätterädd hundra gånger och jag höll på att flyga flera gånger. Först tänkte jag att jag bara skulle ha tålamod och fortsätta men det gick lixom inte att rida alls för var 5e meter skulle han hoppa till eller tvärvända för något. Då sa jag till honom, på skarpen och han blev helt till sig. Efter det vågade han inte göra något annat än att lyda mig. Haha.. Men sedan gick inte själva jobbet så bra, men han slutade i alla fall fjanta sig och det var ett stort plus en dag som den.

Hoppas han släpper snart, har ingen motivation att sitta och traggla när det verkligen inte funkar. Och då menar jag att INGENTING funkar. Åh.. Får se hur han blir efter helgen, känns det dåligt kanske jag får boka in en dressyrlektion någon gång.

Winnie och Alexandra & Jag och Chuckis. Vill rida med bett igen snart.. Imorgon är det en månad på hack.
 

Film

Alltså jag brukar alltid tycka att det ser bättre ut på filmer men idag vet jag inte.. Det kändes lixom 10000 ggr bättre än vad det faktiskt ser ut på filmen. Men men, ni ser ju åtminstone hur lydig han är och hur mycket han väntar på mig. Behöver rida med sååååå mycket ben för att det inte bara ska bli rakt uppåt i hoppen. Det är verkligen synd att mamma missade mittenrundan för den var helt amazing. Fick ett stopp på första hindret och ett på sista i den rundan men den var sjukt bra emellan. 

Sista rundan är riktigt mörk och man ser inte riktigt, men mot hinder nummer två plockar jag alldeles för mycket, jag tycker jag börjar bli duktig på att få bort det men lite sitter kvar än. Det viktigaste var i alla fal att jag inte glämde benen. Likaså mot vattenmattan ser ni att han blir väldigt kort, hade det varit för några veckor sedan hade jag utan tvekan stannat honom men jag hade helt enkelt bestämt mig idag och benen var på rätt plats och då funkar det. Överlag har jag bättre galopp och försöker hela tiden hålla den i en takt, inte korta och attackera, utan hålla en jämn rytm. Tycker jag lyckas bra, förutom på de jag nämnde tidigare. Var inte alls så mycket "av och på" irl som det ser ut som på filmen. Alltng kändes så bra, lycklig.

 


Hoppträning 14 augusti

Det gick käpprätt åt skogen idag. 

Nej, haha där fick jag er allt. Finner faktiskt inga ord över dagens träning, det gick så bra att jag nästan börjar lipa. Fasen vad bra jag red och fasen vad fin ponnyn var. Jag svävar på rosa moln eller något.

I början red jag inte så bra, red till och från och fick något stopp, han hoppade mig ur sadeln och jag hamnade i lite obalans. Fick tre stopp sammanlagt under hela träningen pga att jag inte red, men resten av tiden red jag verkligen och det gav resultat. C hoppade så fint, åh bebbo. Är lycklig nu.

Mamma råkade stänga av kameran istället för spela in på den allra bästa rundan, men what to do? Det finns två andra rundor istället som kommer upp ikväll eller imorgon. 
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Det sista jag säger på träningen var: "det var skitbra". Och ni vet hur självkritisk jag är, det har aldrig någonsin hänt innan. Till och med Mats tyckte det var BRA att jag sa det, haha. Men det var verkligen skitbra, rent ut sagt.

Har inga prints som blir bra, alla hinder hoppas typ bort från kameran och sedan är det så jävla mörkt så man ser inget.. haha. Lägger upp filmen snart istället.
 
 

Foton Växjö dag 2

Ponnyn är ju snygg i alla fall ;)
 

Foton Växjö dag 1

Hittade lite bilder på mig och C från en hemsida. Ja länken hittar ni på bilden, lär inte missa den.. Alltid något!


Chuck 13/8§

Hahaha, ärligt talat. Detta passet var så dåligt, så dåligt. Jag red i nästan 1 timme och 40 minuter, men han vägrade att ge med sig, han skulle promt göra tvärtemot hela tiden och till slut gav jag mig. Hade nog inte gått hur mycket jag än tragglade. 

Hoppas att det gjorde lite nytta i alla fall inför morgondagens hoppträning.
 

Chuck måndag

Jag ändrade om mitt schema för denna veckan. Jag tänkte ha lite hårdräning men insåg sedan att det blir ganska mycket hoppning + tävling som tar på krafterna. Så igår fick han skritta ut en stund. Jag red barbacka och lät honom äta från alla träd vi gick förbi. Bara lät honom vara häst för en stund. Så han fick åtminstone en lugn dag.
Sedan fortsätter jag idag med ett dressyrpass och sedan följer jag schemat som planerat. 

 

Veckans planer

Hade tänkt mig ett lugnare pass idag och sedan lite lydnadsträning på bommar i veckan inför kommande tävling. Men jag ändrade mina planer och bad mamma smsa Mats och se om jag kunde få plats i en grupp denna veckan. Tränar egentligen bara varannan vecka i en fast grupp, men kände att jag ville ha lite extra hjälp.

Måndag: Idag ska han gå ett dressyrpass i paddocken, inte överdrivet hårt men inte heller mespass.
Tisdag: Imorgon blir det ett pass med bommar, tänkte försöka lägga ut bommar med olika distanser som en liten bana och försöka få honom lugn mellan men ändå hålla en bra grundgalopp. 
Onsdag: Hoppträning för Mats.
Torsdag: Rider ut, antingen halva passet i paddocken och halva ute i skogen. Eller hela ute i skogen. Kondis/dressyrarbete.
Fredag: Tävling på Kalmar Hästsportklubb, LB & LA.

Grejen med att träna på onsdag är att jag vill få lite mer rutin på kedjan och hacket och att göra det på rätt sätt med en tränare. 
 

Film LA

Ska inte säga något, red kasst, red ännu kassare och tänkte med hakan eller något. Thats life. Varför rider jag med händerna? ÅÅH

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0