Som ett slag i ansiktet..

Jag vet inte varför det blivit såhär, men skolan för mig har verkligen börjat dåligt. Vi har så mycket plugg att jag inte ens håller koll på vad vi har så till slut sitter jag med hundra saker på en dag och får panik över allting och failar sedan på provet/inlämningen/läxan. Jag har nog inte orkat se allvaret i det hela förens idag på itt utvecklingssamtal. Det kändes rent ut sagt förjävligt när jag fick höra att jag är nära underkänt i två ämnen. Seriöst, UNDERKÄND? 
Jag har nog inte insett hur mycket svårigheterna höjs nu, och här sitter jag i skiten.. HUNDRA prov innan lovet och lite till över det. Jag är helt borta. Jag ville inte detta.. 

Så efter en lite halvdeppande dag har jag suttit halva kvällen med en hög prov och läxor. Mer väntar, och jag måste tyvärr prioritera livet före bloggen..

Jag är verkligen inte glad över detta, seriöst underkänd är verkligen inte okej för mig, för jag kan så mycket mer.. Ska läsa engelska, plugga tyska och sen hinna sova också då det också var en punkt att jag alltid är trött på lektionerna.. Så hur fasen ska detta gå ihop? Skolan fram till 3, stallet i några timmar och sen SJUKT mycket plugg för att sova vid 10.. ÅH!

Du klara det, kämpa! <3

Kämpa på, du är grym!

Jag har en liten tanke om detta.. :) bara en tanke! Jag tror att om du försöker fixa någon som kan hjälpa till med Chuck några veckor tills du har kommit i kapp i skolan så skulle mycket lösa sig! :) du kanske kan få honom longerad en dag i veckan av någon du litar på, så då kanske du tjänar någon/några timmar den dagen. Jag vet inte hur allt funkar där ni står, men det finns säkert någon eller några som kan hjälpa dig med något litet som ändå sparar massor av tid till dig!
Jag säger absolut inte att du ska lämna över ansvaret och allt till någon annan, men det är aldrig fel att vilja och att våga ta hjälp när man har det tjörigt med värdeful tid :)

Sen kanske du skulle spara lite tid om du inte bloggade så mycket, jag är säker på att du inte skulle förlora några läsare om du skrev ett eller två inlägg mindre varje dag. Vi läsare kommer inte sluta läsa bara för det, det skulle iaf inte jag göra. Vi är inga dumburkar som sitter utspridda i Sverige och läser din blogg, förmodligen :D vi skulle förstå!
Man behöver inte alltid ligga på topp, det är okej att frivilligt och/eller ofrivilligt trappa ner några steg. För jag tror att du skulle må bra av det :) tänk hur bra och hur lättad du kommer känna dig när du har fått det där Mount Everest med plugg till ett litet gruskorn i paddocken!

Ofta handlar det om att bara ta en jävla läxa och göra den, sen ta nästa. Det spelar ingen roll i vilken ordning dom kommer i, bara att börja med något! Det har varit mitt problem. Hade så mycket plugg som skulle in så jag visste inte vilket jag skulle börja med. Tillslut satt jag en torsdag efter skolan och gjorde klart allt. Bara tog något och gav mig fan på att jag ska göra klart den. Och det gjorde jag :)!
Oj.. Blev lite långt (a) hoppas du fattar hälften av det jag skrivit :D

Känner igen mig.
Går i 8:an nu och det är sjukt mycket innnan lov och betygsättning.
Stora prov på 30+ sidor,prov efter prov,inlämningar och uppsatser.
Sjukt jobbigt för det blir så mycket att man stänger av! Sedan + allt detta ska man till stallet.

HAHAHAHAH, åh dagens! Avlider! HAHAHAHAH

Kul att du blir glad av att höra läsarnas tankar om dig, haha! Men det stämmer ju så! :D