Vad ska man säga egentligen? Ponnyn är jäkligt fin nu, helt sinnes. På framhoppningen kändes han fin, men ändå annorlunda - som vanligt satt jag på en ny ponny, men idag var det något extra. På banan hoppade jättefint och jag menar verkligen jättefint! Vi var inte i en enda bom förens sista i grunden som han blev aningens flack på, så pet på a-hindret i kombinationen som var sista i grunden som sagt. Lite tråkigt att det aldrig släpper, även om han var jättefin och jag var superglad över det så är det aningens segt.

Vi har gjort 21 starter i LA varar två är nollor, fem stycken 4 fel, fem stycken 8 fel, en st 9 fel, en 12 fel, två 14 fel, två utgående och två uteslutna. Det känns som att det är på tiden att den sista nollan sitter nu, ja tack. 

Av de resultaten över är ca hälften av felen när jag gjort halt/volt för att han varit oridbar. Jag har utgått när jag känner att det inte funkat, en uteslutning var för att jag trillade av. Några väldigt få har varit stopp av Chuck och många har varit bommar som fallit. Jag vill på något sätt inte stressa fram vilket ni nog kan se. Hade jag bara velat ha nollor hade jag nog haft det nu - men jag väljer istället att lära både mig och Chuck hur det ska gå till - inte kasta oss över. Sedan om det tar lite(läs mycket) längre tid så får det helt enkelt göra det.

Film kommer