Idag var det hoppträning på schemat, och efter två dagar med så sjukt bra pass kunde det ju inte gå fel. Trodde jag.. haha.
Vi skulle vara på gräsbanan, så fick först brodda vilket gick bra! Sedan var han superfin på framridningen och helt okej på framhoppningen. Sedan när vi skulle börja hoppa bana så började han kicka och sparka bakut. Det händer ibland att han gör det vid t.ex galoppombyten eller om han är irriterad på något. Så någon gång brukar jag inte reagera på. Men han fortsatte och fortsatte och senast han hade en sådan period var nästan ett år sedan och det var bara dumheter. Då fick jag säga till honom några få gånger sen var det inte mer med det.

Så vi kollade först om något skydd eller så satt fel men allting var bra så vi trodde det var dumheter. När han sparkade gick jag på honom. Försökte galoppera och böja och flytta för att han skulle sluta men det blev bara värre och värre. Till slut när han hoppade några hinder utan att sparka så gav vi oss - då hade vi vunnit.

Sedan började vi såklart fundera, det kändes inte som dumheter när han håller på så mycket och det kom upp i mitt huvud att så gör han ibland när jag håller lite för mycket. Alltså han vill springa iväg och jag håller i honom. Och då blev det så självklart för mig. Vi hade pratat lite jag och Mats om att ta bort luddet på kedjan på bettet för att få honom lite lugnare, det var första gången jag testade det idag och antagligen var det den som klämde som gjorde att han fick ont. Jag är till 95% säker på att det var därför så nu i efterhand har jag dåligt samvete över att vi satt och böjde honom ännu mer - gjorde nog ännu ondare.

I helgen hoppar jag med ludd igen och går det bra då kan jag säga säkert att det var kedjan som störde. Lite synd att det blev som det blev, men man kan aldrig veta innan man testat! Min bästa bebis, OM du kunde prata.