Nu tänkte jag ta det för sista gången. Eller okej jag har tagit detta för sista gången minst 3-4 gånger. Men detta är verkligen sista gången och undrar någon mer efter detta kommer jag bara länka inlägget. Många har ställt frågor om honom så nu kommer det svar, en gång för alla. 

Gold Dust som han heter va min första egna ponny. Vi hade provridit runt 10 hästar innan honom och jag var verkligen less på att åka runt halva Sverige för att ändå inte hitta någon ponny. Men så fick jag tips av en tjej som jag känner om en isabellfärgad kraftig d-ponny för ett bra pris. Jag kan säga så att efter att ha sett annonsbilden och alla filmer hade jag i princip bestämt mig.

I annonsen stod det kräver rutinerad ryttare, vilket det gjorde i var och varannan annons. Så vi ringde, och då kom det fram att han var ganska spänd av sig och att han behövde en orädd ryttare. Vi fick även veta att dom sålde honom åt ägaren som lämnat tillbaka honom efter 3 månader då hon inte vågade rida honom. (efter att vi köpt honom fick vi även veta att en annan tjej köpt honom innan denna tjejen och lämnade tillbaka honom efter 6 månader)

Jag var orädd, jag var verkligen aldrig rädd för att rida. Så vi åkte och provred och minst sagt, han var spänd. Han stod stilla men var jättespänd och på sin vakt när jag skulle sitta upp, sen red jag runt lite, hoppade några hinder och sådär. Det gick superbra verkligen, jag skrittade på långa tyglar och jag satt på min blivande ponny, jag visste det redan då. Nästa helg åkte vi och provred igen och jag flög av, och jag erkänner att jag blev faktiskt lite fundersam, men jag var kär på alla andra sätt så påvägen hem i bilen ringde vi och sa att vi skulle ha honom. Veckan efter besiktigades han och han var min.

Sen gick det dagar och veckor då allting var bara jobbigt, det tog halvtimmar att ens kunna sitta upp på honom och väl uppe satt man som fryst, jag travade runt lite varv efter varv och tyckte livet var bra. Han började dra iväg med folk till och från hagen och tillslut fick bara jag och några andra ta in och ut honom. Allting blev värre.
Så en dag efter en månad ungefär så small det. Jag tappade stigbygeln och D blev livrädd, han stack och sprang sprang sprang.. Och jag som aldrig tidigare varit rädd för att rida blev helt skakis. Efter det så hände det varje ridpass, det var som om något hade lossnat i hans hjärna, han stack flera gånger varje pass, i ren panik. Vi fick börja slänga upp mig då han inte klarade av när jag satt upp i stigbygeln. Jag började rida med inspänningstyglar så att han inte kunde sticka och jag vet inte allt vad vi gjorde.

Jag sökte till ponnyakuten och hans problem var riktigt tydligt, FÖR tydligt. Han stack direkt när jag suttit upp och jag fick inte stopp på honom. Jag kom inte med, varför kan  ni lista ut själva. Efter det blev han halt och vilade i 2 veckor. Under igångsättningen fick vi extrema bakslag och jag minns just ett så väl. Jag hade skrittat några varv i ridhuset, han var jättelugn och jag hade precis tänkt gå ut för att skritta i skogen - såklart skulle mamma leda honom för säkerhetens skull. Varvet innan vi skulle gå ut så knäpper det till i väggen bakom honom och han exploderade, han sprang och sprang och sprang, aldrig varit med om liknande. Så när jag fick stopp på honom skrittade jag ett varv sen hoppade jag av, gav honom till mamma och gick ut och grät. Det var sista gången jag satt på honom.

Vi bestämde oss för att sälja honom, vi kollade med de gamla ägana om dom kunde köpa honom vilket dom kunde och nu står han kvar där. Jag säger inte detta för att det ska låta bra, men där han står nu är nog ända stället på jorden där han verkligen trivs. Han är en annan häst där.

Alltså, det som hände var att vi inte klarade av honom, så vi sålde tillbaka honom. Och jag borde egentligen inte skriva ut detta här på bloggen, men jag har redan bestämt att när jag blir 18 ska jag köpa honom. OM jag vet vart han finns och om chansen finns. Han är såld nu så och jag har precis fått kontakt med ägaren. Verkar verkligen som ett bra ställe, är så glad över detta! Så ska han få stå i min ägo tills han inte orkar leva mer. Denna ponnyn är verkligen den mest speciella varelsen på jorden, och en dag vill jag förstå vad som gör att han blir den han blir.

Chuck fick vila idag, av olika själ.

 

Seriöst, vilka inlägg nu för tiden har jag inte ont någonstans eller mår dåligt? Är det inte det ena så är det de andra men ja nu får jag skylla mig själv anatar jag? Direkt efter sista lektionen idag så gick hela min klass + lärare till Lindö och grillade. Vi lekte lekar och grillade kyckling, mycket mer hann vi inte innan det började ösa ner regn. På detta käkade vi massor av godis så just nu känner jag mig spyfärdig, jag skojar inte. Jag blir illamående riktigt sanbbt vill jag lova.

Jag är helt slut i kroppen, halsen bränner och huvudet hänger. Kunde inte sova inatt heller.. Jag vet inte vad det är men jag vaknade vid 2-3 någon gång inatt och efter det kunde jag inte somna om.. Så efter att jag legat vaken ett bra tag gick jag in till mamma och jag vet inte varför men där somnade jag direkt. Det värsta var att när jag vaknade i min säng så var jag helt blöt av svett, kudden var till och med blöt. Tröjan var blöt osv.. 
Vad kan det bero på? Jag menar visst en natt fine.. men jag känner på mig att det bli fler än bara dom här 2 nätterna. 

Mer hinner jag faktiskt inte skriva, jag måste dra mig till skolan snart. Jo an tillägga att jag upptäcte blogg.se´s nya funtion. Man kan blocka kommentarer från ett visst ipnummer så nu har jag blockat en tjej/kille(vad den nu är). Mohahaha!

Precis som rubriken lyder har min natt nog bestått mer av att jag varit vaken än att jag sovit. Jag har vaknat, somnat om, vaknat, somnat om, vaknat, somnat om jag vet inte hur många gånger, vridit och vänt på mig som om jag höll på att dö av värme, dock va det inte ens varmt i mitt rum..? Olika tankar har snurrat i mitt huvud all night, eller okej en tanke. Så just nu känner jag mig en aning död.. Kunde inte ens sova tills klockan ringde utan gick upp vid halv 7 och jag börjar inte förens vid 20 i 10 så hade lika gärna gått upp när klockan ringer vid kvart i 8.

Okej ska sluta klaga. Tur att vi "bara" har 4 lektioner i alla fall, dock inte dom roligaste men jag hoppas på att överleva i alla fall. Vi slutar vid 3 men ingen vila. Ska ut till stallet och rida två hästar. Om jag är alldeles för trött så kanske det bara blir en, men jag siktar på att rida båda!

Ska fixa mig det sista innan jag och min MacBook drar till skolan!
Under dagen kan ni ställa frågot om ni vill, ni har fram till kl 20.00 på er, efter det svarar jag inte på fler! KLICKA HÄR!

Vem är mest värd att vinna, någon som tagit sig själv till toppen eller 5 killar som blivit kända genom x-factor? Såklart måste alla rösta på Justin!! Så för min skull, klicka HÄR och rösta!

Sitter och bloggar på min alldeles egna superfina underbara MacBook. Alla gymnasieskolor i Kalmar delar ut MacBooks till varenda elev. Känns ju bara lite grymt, eller? Hinner dock inte skriva något långt inlägg då jag måste cykla ut till stallet snart. Ska träna för Mats idag, så blir ju alltd en hel del extra tid då.

leker lite (a)

Eftersom det var hela 5 st som önskat att jag skriver om min och Chucks historia så får det bli så. Alla har sagt det på olika sätt så jag satte min egna rubrik. Men inlägget kommer alltså handla om våran resa från annons till idag.

Annonsbilden

Vi hade kikat in på hans annons ett antal gånger men alltid gått tillbaka igen eftersom att han bara var 7. Och så en helg skulle vi åka till pappa i Norge och tänkte att vi kanske kunde testa några hästar på vägen, det behövde lixom inte vara för att köpa utan bara för att jag skulle få känna på olika hästar. Så vi bestämde två hästar vi skulle kolla på och en utav dom var C. Jag visste redan innan att vi aldrig skulle köpa honom, spinkig, 7 år och 148 cm. Men det är sånt man säger, för efter att jag ridit honom hade JAG bestämt mig. Jag trodde verkligen att vi inte behövde leta längre, att det var han vi skulle ha. Tills mamma sa vi köper honom inte. Jag var sur, ledsen och förbannad, jag förklarade tusen gånger om att han inte skulle växa över, att vi kunde träna bort hans tittighet, att han skulle muskla på sig och ja, bara gudarna och mina päron vet vad jag satt och kläckte ur mig. MEN dom hade redan sagt nej, och nje var det. Vi ringde och sa att vi inte var intresserade. Vi fortsatte kolla på ponnyer men ingenting funkade. Så en dag - jag minns att jag var sur men inte över vad så kom mamma in på mitt rum och sa att på lördag åker vi och kollar på Chuck igen. Hon hade visat filmerna på honom för min tränare och hon hade sagt att vi skulle kolla igen - hon gillade honom. Så vi åkte upp igen, åtta timmar enkel bilresa. Innan vi åkte därifrån sa vi att vi skulle ha honom. Besiktningen blev av och han gick igenom utan anmärkning. Veckan efter hämtade vi hem honom. Där började våran resa.

När vi kom hem med honom första gången. foto: carlssonpataket.se

Jag tyckte att jag var lite för stor för honom, något jag knappt nämnt men sanningen var det att jag var rädd att andra skulle tycka det också. Jag visste från första dagen att jag ville sätta muskler på honom, träna bort hans tittighet och åka ut och tävla. Vi började träna för Mia Persson, sjukt bra tränare men det blev bara två träningar av det. För dagen efter andra träningen var han halt, hade hade antagligen sträckt sig när han fjantat sig vid vattenmattan och fick vila i 3 veckor. Efter det satte jag igång honom och han var verkligen pain in the ass. Vissa dagar var det roligt med lite bus, men ibland var han för fjantig. Han kunde inte gå i ena halvan av ridhuset så jag höll mig alltid på en volt. Han har fortfarande dumma tendenser kvar av det än idag.. Men jag kämpade på, började hoppa igen och snart var han i full gång. Den 29 januari var våran "debut", en klubbhoppning och jag startade LD & LC. Vi blev felfria båda klasserna och jag vann även LCn. 

Klubbhoppningen nedersta bilden foto: almasfoton.blogg.se

Jag fortsatte kort där efter på den riktiga debuten. Den 19 februari debuterade jag lokalt med Chuck i klasserna LC och LC+5. Jag nollade båda klasserna och var så överlycklig trots några små kråkhopp. Hade hållt tillbaka honom mer än jag satsat så var inte alls ute efter placering utan bara en bra debut vilket jag verkligen fick. Jag kommer också ihåg att det kom fram en mamma till mig och berömde mig massor över hur fin och häftig Chuck vad, så vad kunde varit bättre på den dagen?

 

Bara två dagar efter våran tävlingsdebut åkte jag även på min allra första träning för Mats. Och redan sedan första dagen visste jag att han var bäst. Han kunde sätta fingret på i princip alla våra problem redan första passet och trots eldel ryttarmissar från min sida så var han direkt där och gav mig tips efter tips. Det var aldrig något han inte visste vad jag skulle göra åt. Tacka gudarna för att vi har en så bra tränare här i Kalmar. 
Senare debuterade jag även LB, på min andra tävling. Så vi startade LC och LB om jag minns rätt, jag var dubbelnolla i LCn och även nolla i LB grunden. Det var dock en A:1a så man gick ut innan omhoppningen och sen in igen. Då var det ca 105 cm och hade jag varit smart hade jag inte hoppat den då klockan var ca 8 på kvällen och både jag och ponnyn var svintrötta. Vi blev uteslutna efter ett stopp, en halt och sen ett till stopp. Men jag var supernöjd ändån.
Det rullade på, jag fortsatte träna för Mats och fortsatte tävla. Jag red i princip aldrig för placering utan för en bra känsla. Vi släpade med oss någon bom ibland och fick något stopp ibland men jag var alltid nöjd i alla fall. Tröningarna för Mats gick dock ALLTID bra, lärde mig alltid något nytt och vi kämpade på bra med vattenmattorna.

Efterhand fick vi mer rutin på tävlingarna och någon gån när utomhussäsongen precis börjat tog vi hem våran första vinst i en LC. Även här någonstans började han hoppa vattenmattorna på tävling och jag var så glad. Tävlingen efter det skulle vi debutera LA, ölandshoppet. Jag startade LB första dagen, sen hoppade jag LB och LA andra dagen. Blev felfri i LBn och utesluten i LAn.

Men jag deppade inte för det, jag blev bara mer peppad att fortsätta försöka nolla LA. Så andra gången jag startade LA var på KHSK där jag slutade på 12 fel, 2 ner och ett stopp. Tredje gången var i tingsryd och har var så fin på första, andra, tre A och b, fjärde och sen kom vi heltokigt på femman men bäst som han är hoppar han i alla fall och får med sig ett antal bommar på bogen.. Efter det valde jag att utgå och tävlingen efter det som var superhelgen gick jag ner till LC för att han skulle få tycka det var enkelt. Vilket han gjorde men han tyckte det var för enkelt. Han bara sprang och sprang och jag hade ingen kontroll alls. Hoppade även LB och fick 5 fel. Dagen efter hoppade jag bara en LA, vi hade klurat ut att hans kondis inte var bäst och att det kanske var därför det aldrig gick så bra i LA. Och antingen satt det i min hjärna eller så funkade det för vi gick nolla. Även om han överhoppade sig en hel del så satt den där.

Efter detta började han krångla på träning. Kröp supernära inpå hinderna och överhoppade sig. Just en träning kommer jag ihåg så väl, han var jäklig och jag blev helt förstörd. Efter den träningen åkte jag ner en vecka till AW och det kände som att han behövde komma bort en stund för där nere släppte det. Han hoppade vattenmattorna som ingenting, vi hoppade terräng och han kunde stampa av rätt. Det har jag att tacka alla tränare där nere, Anna Hassö och Stefan Sjögren. I slutet av veckan hoppade jag en Pay and jump, 1m och 1.10m och vi nollade båda rundorna. 
Sen fick han lite lugn vecka och nu är vi igång igen. Har hunnit träna en gång för Mats och allting fortsätter i samma spår, allting går bra och just nu känns allting underbart! Och om det är person jag ska tacka för att vi är där vi är idag så är det helt klart Mats Torstensson, han har fått oss från noll till hundra, han har alltid en bra lösning på allting, han tar alltid fram något bra och inte bara det dåliga. Jag älskar att träna för Mats!

Och som fortsättning från början av texten, jag känner mig inte stor på honom och han har satt fina muskler. Men en hel del till ska det bli! Nästa tävling är inplanerad och det är Vaggeryd den 15 september. 
Jag hoppas ni alla fick det ni ville ha, för jag har lagt ner nästan 2 timmar på denna texten nu.

From dream to reality!

Har varit helt off hela dagen, gått runt som en zombie och fryst som en gris. Jag har haft stockiströja, mjukisbyxor och dunväst medans alla andra gått runt i short och linne, ändå har jag fryst något kopiöst. Dessutom så har jag varit jättetrött.. Kanske håller jag på att bli sjuk? Jag orkar inte vara sjuk just nu så hoppas verkligen inte på det. Dessutom har jag mått illa hela dagen vilket resulterat att jag inte fått i mig sådär jättemycket mat.. Alltid är det något som sagt.
Men nu är jag hemma igen, ska precis ta en dusch, sedan krypa ner under täcket med en kopp varm oboy och ett avsnitt PLL. Undrar hur ofta jag kollar på PLL egentligen? Det sorgliga är att snart har jag sett hela säsing 3 också(av dom avsnitten som kommit ut) så jag har bestämt att jag inte får kolla på mer än 1 avsnitt per dag.

Har verkligen blivit dålig på att blogga, men jag gör mitt bästa. Jag är fortfarande galet lycklig trots denna zombie känslan.. Vi ses imorgon!

Livet är verkligen på topp nu, inte mycket kunde bli bättre. Såklart jag skulle vilja ändra på några småsaker men i övrigt är allting perfekt. Jag har haft en stressig men underbar dag, slutade med buffé på zorbas, hem och kolla på Justin med kompisar och efter det ut på en promenad med bästis. Och bästa av allt, han. 
Nu återstår bara att tvätta bort sminket, ta på mig mina allra mysigaste kläder och krypa ner under täcket med ett avsnitt PLL. Imorgon är en ny dag - nya chanser och ny tid för honom ;)
Har jag sagt att jag älskar mitt liv eller? Oh yes i do.

min pojkvän *.*

Har varit på slottet med Emmy och Alma, alma fotade oss och jag tror nog att det blev en hög med bra bilder. Även om jag inte passar så bra framför kameran så är dom fina, antar jag! Vädret var dock inte på vår sida, blåste och regnad så bilderna blev rätt.. blåsiga! Och sen var det otroligt kallt, men det fick jag stå ut med.
NU ska jag byta om till något annat, fixa till håret lite snabbt och sen cykla in till stan där Emmy och Vernesa väntar på mig. Vi ska äta middag, bara chilla och sen drar vi nog hem till mig efter det. Filmkväll! Blev väldigt lite hästigt idag, men hoppas ni överlever?

Mina framtida planer är inte speciellt bestämda, dom skiftar lite från dag till dag. Även om det ofta är inom en och samma krets så är det inte alltid exakt samma. Men en sak som jag är helt säker på är att jag vill flytta ifrån Sverige. Helst av allt vill jag till USA, men det vill nästan alla..? Jag tror inte jag tänker köpa en storhäst för att satsa med den, ifall jag köper en storhäst kommer det inte vara för tävling och är just därför väldigt skeptisk till om det någonsin kommer bli en storhäst. Om jag överhuvudtaget kommer fortsätta med hästar efter ponnytiden kommer jag nog vilja jobba med dom från marken, rida ibland men mest lära mig hur en häst fungerar. Jag vill köpa tillbaka Dusty och lära mig varför han är som han är. 
Men om jag inte tänker hålla på med hästar vill jag leva en underbart liv i USA, vart i usa är inte bestämt än, jag bara vet att jag vill dit. Helst av allt hade jag velat bli skådespelare, filmstjärna men den delen har jag redan gett upp. Så ett liv med ett bra jobb och underbara vänner och familj är väl min dröm.

Jag kan inte riktigt sätta fingret på VAD det är jag vill, jag tar det mesta som det kommer. Jag bara vet att jag inte vill stanna i Sverige och jag vill inte satsa på hästarna. Jag vill leva livet någonstans där inte alla vet vilka all är.

Vill du bestämma om vad jag ska skriva i nästa och absolut sista inlägget, klicka då här och kommentera!

 

Jag saknar skåne galet mycket, men planerna vi har är så jäkla bra så jag kan inte vara annat än glad. Dessutom är jag glad av många många andra anledningar också. Mitt liv är helt perfekt just nu, älskar det! Jag är såå lycklig!

Så jag kunde inte sova imorse, vaknade runt halv 7 och försökte somna om innan jag kollade på mobilen och när jag hade gjort det vid typ 7 så kan jag lova att jag låg och log något otroligt. Hade något sett mig hade dom nog trott att jag var dum i huvudet. Men sen låg jag där i en halvtimme och bara va värlends lyckligaste och nu har jag tagit mit upp eftersom jag vet att jag inte skulle kunna somna om. 
Har alltså varit vaken i två timmar nu och ska snart åka till stallet, jag ska longera min lille fläckiga sak. Han ska snart få testa på tömkörning, om någon vecka tror jag det var, så jag ska checka av någon gång nu med longering innan så att tömkörningen inte kommer helt POFF. Dock har jag ingen gjord så longerar med sadel och inspänningar.

Efter det ska jag och min kompis på uppdrag, haha och efter det ska jag äta middag med några tjejer på stan. Såklart kommer jag uppdatera emellanåt och snart kommer även det näst sista inlägget från sätt rubriken.

Blev ett halvtimmes skrittpass idag, imorgon ska han longeras!

Skrittade på asfalten och runt ridhuset.

Är det inte det ena är det de andra.. 

Är glad idag, och lite fundersam men mest glad!

- Fick massor av Cred av Tina(ridinstruktör) idag om hur fin C har blivit och hur perfekt han är och att vi passar så otroligt bra. Ja gud vet hur mycket beröm jag fick. Såklart superroligt och får mig att bli taggad!

- Jag har insett att min klass nog är rätt go ändån. Kommer verkligen stortrivas och jag är glad att vi mest är tjejer.

- The ahmed gaaaang kommer till 90% åka på läger tillsammans nästa år igen. Eller i alla fall några av oss, längtar redan!

 

- Vi kommer få våra datorer på tisdag och jag hoppas verkligen det är så bra som det låter, med alla grejer på den osv.

 

- Jag ska träna imorgon för första gången sedan AW, om man inte räknar med idag i och för sig!

- JAG SKA GÅ PÅ JUSTIN BIEBER! vilket jag vetat ett tag med är sååå glad!

Skulle nog kunna rabbla upp sisådär 100 saker till men detta får duga just nu!

Vill ha långt hår igen :'(

Skolan idag var helt okej. Vi börjar komma igång lite mer, går i alla fall efter schemat nu så snart slipper vi väll även att presentera oss varje gång också. Det har blivit bättre stämning i klassen, inte så fruktansvärt stelt. Tur är väll det för nu slipper man sitta som ett ljus hela tiden. Hade även våran första medialektion idag, det låter roligt så jag hoppas det blir det också. Och jag kan inte beskriva hur taggad jag blev på att få min dator nu. Vi fick se alla reigeringsprogram som fanns på och sammanlagt tror jag allting kostade typ 25.000 kr om man själv skulle köpa alla programen. Så om det är något bra kommer jag verkligen kunna fixa ännu bättre filmer och bilder till bloggen. 

Sen finns det såklart jobbiga delar och en sak är riktigt jobbigt vill jag lova. Mer än så kan jag inte säga tyvärr. But i hate it. Tur att skolan är stor i alla fall!

NU ska jag kolla ett avsnitt av PLL(beroende) sen ska jag vidare till stallet och rida lektion. Tror faktiskt det blir Chuck på lektionen idag, det är hoppning. Jag tror inte vi hoppar speciellt mycket då lektionshästarna inte är så jätte igång efter betet. Så han kan nog hoppa lite idag även fasst det är träning imorgon. Känner inte för att rida två gånger nu när jag redan är så omotiverad.. Men vi ses ikväll lovers! När min hjärna har tömts på lite tankar.

 

Ska försöka dra det som det brukar se ut en vanlig tävlingsdag, alltså inte meeting eller någon annat konstigt utan som en vanlig tävlingsdag. Beroende på hur tidigt jag startar och hur långt borta tävlingen är så anpassar jag mig mycket efter det. Måste vi åka tidigt fixar jag allt dagen innan, borstar/badar hästen, putsar av sakerna, sätter på rätt schabrak osv osv. Om vi åker sent brukar jag kanske bada honom dagen innan och borsta av honom samma dag som tävlingen, då han får gå ut i hagen innan vi åker. 

Men jag går upp och äter frukost, fixar till mig, klär på mig och packar ner saker som jag ska ha med mig. T.ex vaccinationsintyget, (passet), nummerlappar, kläder, mat och dricka. Det mesta brukar ligga i ordning så det är bara att lägga in i bilen innan vi åker. Väl i stallet fixar jag med alla mina saker, sadel, träns, benskydd, hjälm, väst osv och lägger ut i bilen. Mamma brukar fixa iordning transporten - mat till hästen och sen prickar vi av så att allting är med. Borstar av det värsta på hästen, kratsar hovar osv sen bär det av mot tävlingen.
PÅ PLATS så går jag alltid direkt och visar vaccination, tycker att det ska vara obligatoriskt att visa det INNAN man lastar ut, på vissa tävlingar visar man det hos veterinären i samband med besiktning. Det tycker jag är dåligt.. Efter det tar jag ut Chuck och antingen går jag eller mamma med honom en stund, sen går vi och besiktigar (de tävlingar det behövs). 
Efter det sätter jag på honom skydden och ställer in honom i transporten om inte mamma leder honom. Då går jag banan, pratar med kompisar, kollar på andra ekipage innan jag tar ut honom igen och fixar honom. Skrittar fram och travar fram på framridningen. Går sedan in på framhoppningen och galopperar igång och tar några språng - sedan in på banan. Om det är en klass efter får han stå en stund i transporten eller så går jag/mamma med honom beroende på hur mycket starter det är. Jag går banan och sen samma visa igen. Brukar inte hoppa fram så mycket till andra klassen utan bara värmer upp så han är varm. 
Efter det åker vi hem igen, lastar ut hästen och tar han om honom, han får så ofta det funkar gå ut i hagen efter så han får lite egentid också. Sen packar vi upp och åker hem. 

Det är väll ungefär så mina tävlingar ser ut, antar att dom flestas ser likadana ut. Om ni gör något som sticker ut, vad gör ni då? TELL ME!

Nu börjar statistiken bli lite normal igen och jag har börjat klättra i listorna igen! Så jäkla kul, fortsätt såhär! :D