Hej jag gråter som ett litet barn och skäms som en stucken gris. Ungefär så ja.

Det gick inte alls bra idag och jag vet att jag inte ska vara så hård mot mig själv, men nej det gick verkligen inte bra. Uppvärmningen gick okej, framhoppningen sådär och banhoppningen åt skogen. De första gångerna jag red honom på hack gick det bra, men det går bara utför och Chuck har lärt sig att han kan hänga i bettet och komma undan så. Det känns lite som att vi är tillbaka på ruta ett, som när jag köpte honom. Fasst nu ska jag börja om och rida på ett helt annat och nytt sätt än jag någonsin gjort innan.

Jag har alltid behövt hålla i honom för att han ska hoppa uppåt och framåt och inte bara på fart och bli flack. Men nu har han lixom börjat tagga ner och han hoppar mer genom kroppen. Det har han iofs gjort ett bra tag nu och då måste jag lära mig att våga släppa på honom framåt och hitta ett framåtläge istället för att altid tänka "ett galoppsprång till". Det är så mycket lättare sagt än gjort, jag har försökt så länge nu men det går inte. Jag blir osäker.

Jag tror att när vi får in bett på honom igen så kommer jag kunna släppa mer men nu på hacket är det ett helvete. Jag fick till några språng där jag inte krånglade, väldigt få men dom blir bra. Dock har jag ingen kontroll efter, han springer så jäkla mycket, lägger sig i handen och drar. Jag har ingen chans att sitta emot med rumpa och kroppen och måste alltså dra i honom, styra in i väggen osv. Då blir det stopp på stopp på stopp. Jag hittar inget flyt, allt blir kaos. Jag plockar för mycket och stannar honom. Eller låter honom gå och får ett helvete efter. Sedan vet jag aldrig om han tänker hoppa eller inte. Ni vet lika väl som jag att känner han för att inta hoppa, då hoppar han inte. Och i det tempot flyger jag eftersom jag inte på något sätt kan sitta på honom i de lägena. Jag kan inte förklara, hur mycket jag än försöker. Allt bli helt enkelt kaos, jag blir så jävla satans förbannad på mig själv, för jag vet inte om han snart kommer sluta ställa upp på mig. Samtidigt som jag blir så osäker i mig själv. Det spelar ingen roll om det är 50 cm eller 120. Jag är lika osäker varje gång. 

Passet slutade med att allt brast, jag hade så ont i hela kroppen, jag kunde inte hålla det inne. Jag var så ledsen och arg på mig själv, skämdes över hur förjävligt allt såg ut och var allmänt slut i kroppen. 

Här kommer filmen från första dagen, jag har tagit med bara lite för det är så himla mycket. Tog inte mycket galopp för det ser bara dåligt ut, haha. Annars gick han över förväntan för att vara på hacket, sen ska människan där uppe också lära sig rida lite..
Det är två stycken Caroline i gruppen så vi bestämde att hon fick vara Caroline och jag Carro, men han blandar ihop det lite ibland så allt ni hör är inte till mig, haha.

Lite gymnastikövningar med hinder idag, inget högt utan mest kolla av dom lite. Chuck och jag var väll inte i toppform precis, vi streta mer mot varandra än vad vi sammarbetade. Det är svårt att hitta rätt "knyck" med hacket. Har inte så mycket att säga, det var inget hemskt ridpass men inte heller något bra.
Liten print från filmen. Känner mig rätt dålig på att hålla vad jag lovar men båda filmerna kommer typ imorgon.

Imorgon är det hoppning, hoppas på lite bättre känsla då.

 

Sådär, äntligen landat framför datorn. Kvällens träning gick helt klart över förväntan. Chuck var fin, och jag kan säga det och faktiskt mena det, trots att han gick på hacket. Traven gick bäst, han slappnade av och hängde sig inte allt för mycket i handen. Galoppen var lite värre, vi fick kämpa ett tag där men det blir aldrig riktigt bra. När han väl slappnar av så hänger inte bakbenen med frambenen och det blir fyrtaktigt, men nästan hellre det än att han springer runt i 180.

Mycket jobb på att få dom lösgjorda, lite travbommar och sådär. Mitt fokus var hela tiden att få honom följa mig och slappna av. Jag ska inte klaga, det gick bra emellanåt. Snygga var vi i alla fall, jag som aldrig matchar annars ;)

Läs om tävlingen här. Inte mycket att se om jag säger så..

Det började med LA, redan när jag gick banan kände jag att det här var en lustig bana. Inte alls nationellt på den nivån jag sett innan. Det var enkla vägar hela grunden och inget lustigt alls enligt mig. Fine.
Inne på framridningen blev jag stressad då de tog in en på framhoppningen som var precis innan mig så jag började hoppa på det lilla hindret som stod där. Han stannade och jag flög av. Fick ont i mitt onda finger men hoppade upp igen och tog nya tag. Då skickade dom ut den här personen från framhoppningen för att de missat några andra innan så jag hade inte alls bråttom. Väl inne på framhoppningen var han superspookey. Han överhoppade sig något enormt på vissa hinder, hittade inget bra läge och allt var allmänt BLÄ. Han var väldigt het och pigg, men några meter innan hindret backade han av. Jag har sett många sidor av Chuck och han brukar vara väldigt ojämn. Kan gå från dag till dag eller vecka till vecka. Jag menar han var sååå fin förra helgen och sen nu var han någon helt annan häst. Jag brukar känna igenom honom alla gånger men inte idag. Det var inte C jag satt på.

Jag gick in på banan och innan jag ens hann tänka skulle jag starta och ja, kom på ettan och han står emot. Jag kan inte sätta fingret på vad han gjorde men han taggade som satan och släppte jag på tyglarna så exploderade han, bokstavligt. Men samtidigt stog han emot. Fick ett stopp på ettan och sedan fick jag verkligen jaga honom över, han ville inte. Hoppade tvåan men den fart vi fått upp på ettan och sedan stannade jag honom på trean. Vi kom helt fel, jag hittade ingen rytm och jag hade lixom ingen bjudning att ta från. Även om han var stark som en oxe. Det var en kombination så att jaga över honom hade heller inte funkat.

Sedan strök jag mig i LA+. Jag tänkte först gå in och hoppa, och försöka lösa det som hände innan men ju mer jag tänkte så ville jag inte. Det var nästan 30 grader varmt och C var helt genomsvett. Underlaget i paddocken var övervattnat, alltså tungt och kladdigt. Jag tror att han var så trött psykiskt av värmen men ändå pigg i kroppen. Det var därför det blev pannkaka. Hade han varit bara pigg och framåt hade det varit perfekt för jag red som om han vore det. Jag borde istället ridit på mer framåt men ändå hållt i honom. Bra att vara efterklok. 

Så det var dagens, så många nya människor som var där och kollade och jag tänkte att nu kan vi visa vilket team vi är. HAHAHA, vi tog oss över två hinder. Lite tråkigt trots allt, men allt har sina anledningar.
Vid detta laget lär ni alla där ute veta hur ojämn C faktiskt är. Och idag var han verkligen en helt annan häst än vanligt. Hur ska jag veta hur jag ska rida? 

Idag blev det som planerat ett dressyrpass i paddocken. Första halvan av psset gick helt okej men sedan när jag började jobba honom i höger varv vände allt. Jag kunde inte ens rida i höger varv, jag brukar försöka kunna rida så mycket på yttertygeln som möjligt och mest använda sitsen, men så fort jag så lite som släppte på innertygeln(höger) så svängde han ut i andra varvet. Inte på rakt spår, men så fort staketet var några meter bort så gjorde han snabbvändingar och gick ut i andra. Jag försökte gång på gång att vara övertydlig med sist och skänkel men det gick verkligen inte. Slutade med en lång fajt och sedan gav jag mig. Det var inte värt att fortsätta.
Hoppas fajten i slutet gav lite så han kankse är lite finare imorgon.

Han fick sig ett rejält bad efter och nu är han vit igen, hoppas han är det även imorgon.. Någon packning hann jag inte med, så det tar jag imorgon.

Två dagar kvar till LA+ debuten och jag kan inte rida. Det har varit sjukt varmt senaste dagarna så vi har fått någon läskig sorts fluga i stallet. De finns inte i stallet men de är på hästarna som bara den i hagarna. Grejen är att de är på deras BEN så flugtäcke hjälper inte. Hästarna blir GALNA. Idag hade några tagit in dom tidgare så de fick stå inne. Alla var helt slut, tomma i blicken och genomsvett. Chuck var den enda som i princip lyfte på huvudet när man kom, men man såg att han var jättetrött under det där "leendet". Jag såg dessutom hur illa vid sig de andra hästarna hade tagit det och jag vet att C gärna döljer smärtor så jag ville inte rida. Stackarn.
Jag hittade inga bett men han kliade sig väldigt mycket, speciellt på bakbenen.

När jag åkte från stallet var han mycket piggare och även de andra, men jag vill inte att det ska bli samma sak imorgon. Hoppas de blir lite regn imorgon som planerat så att de dumma flugorna försvinner.

Jag och mamma har pratat om att jag skulle hoppa honom någon dag denna veckan för att "lugna ner" honom lite på hacket. Sedan skulle Sara komma så jag tänkte jag kan ta det då. Jag red fram, försökte få honom någorlunda lös i sidorna, böja och försöka få med kroppen. Det var inte mycket att hänga i julgranen kan jag inte påstå men jag ville inte ta upp värsta fajten med honom då. Hoppade sedan några språng på ett räcke och han var jättelugn, han har alltid energi men han lyssnade verkligen och ja, det var helt sjukt så jag slängde upp Sara direkt.

Sara red C väldigt bra för att vara på hack. Hon är den som ridit honom mest bestämt av alla som ridit honom i alla fall. Många blir ju lite annorlunda när det är någon annans häst men jag tyckte hon skötte det bra. Hoppade några språng med och det gick toppen. Även om det inte var ett jobbigt pass så verkade Chuck tycka det, han var svettig och trött efteråt så det var ju bra.

Idag tänkte jag att han skulle gå ett riktigt dressyrpass.

 

 

Blev en snabbis till Chuck idag. Borstade av honom och fixade hans hovar, mös lite och så innan han fick gå ut i hagen igen. Lite kvalitetstid även om det inte står ridning på schemat.

Fick ett gäng sjukt fina bilder av Vernesa på mig och Chuck från igår. Alltså jag kan inte fatta att han verkligen är min och att jag har möjligheten till att få äga en så fin ponny. Jag tror jag drömmer, ser ni? Så jäkla fina bilder, vill typ äta upp dom.. hehe.

Tror jag håller på att bli sjuk, igår på eftermiddagen hade jag extrem huvudvärk och jag somnade i hopp om att det skulle vara borta idag. Såklart har jag haft huvudvärk sedan jag vaknade och det vill inte sluta. Blev såklart inte bättre när jag jobbade på dagis..
Förövrigt gick jobbet helt okej. Inget jättejobbigt, jag blev mest rastlös.

Chuckis och jag skrittade ut en långrunda. Lite skrittjobb blandat med att bara lufsa på långa tyglar. Imorgon vilar han helt. Det är han värd, den fina lilla varelsen.

Jag ska också vila, så jag tänkte gå och lägga mig nu och hoppas att huvudet ger med sig. Ses ikväll igen!

Haha, jag måste vara den människan i hela bloggvärlden som bjuder på mest roliga klipp. Alltså hur pinigt är det inte att jag skriker HOPP? Jaja, vadfasen. Jag syns ju i alla fall.

Brukar ju ta bort ljudet och lägga dit musik, men jag har fortfarande inget bra redigeringsprogram och vill inte starta den andra datorn då det känns som att den kommer pajja. Så här kommer den, helt oklippt och oredigerad. 4 fel på hinder och 3 tidsfel.

Men kolla in sprången, hans bakben på typ sjuan!

Nu tror nog en del att det gått åt helvete och att jag inte vill blogga på grund av det men sanningen är annorlunda. Min älskade mormor fyllde år idag så direkt efter tävlingen åkte vi till henne på kalas och kom hem först nu. Så det är färför bloggen stått tom under dagen. Sorry, my bad.

Chuckis var helt satans, sjukt, galet, jävla fin idag. Han hoppar hus när det väl gäller, no problems. Alltså bana på ca 1.05-1.10 hoppade han 20 cm över alla, och han tar inte ens i. Ponnyn har kapacitet, inget snack om saken. Men någon vinst blev det inte, någon nolla blev det inte heller. För är det inte ponnyn som är galen eller glömmer ett ben, ja då fasen är det ryttaren. Alltså det är skrattretande att jag kunde sumpa denna chansen så mycket. Hela banan felfritt, många tekniskt svåra svängar, två kombinationer, den första kort och den andra lång men båda med ett språng emellan. oxer-räcke i den ena dessutom. Han var inte i en enda bom, inte EN enda. Han lyssnade på mig hela banan, kortade och längde när det behövdes och sedan på hinder nummer nio tar jag tillbaka fasst än vi låg helt perfekt. Klart att han stannar, hur dum får jag vara. Sedan hoppade han den och tian klockrent igen. Alltså när ni ser filmen kommer ni tappa era hakor. Han hoppar helt sinnessjukt bra. 

Men så är det, ännu mer chanser för mig och C att få in flera rundor i LA som denna. Ni vet när jag fick stoppet så blev jag för en sekund jättearg på mig själv, sedan började jag skratta inombords. Det är lixom komiskt. 
Slutade på 7 fel, stopp + 3 tidsfel

Har dessutom märkt att jag pratar extremt mycket när jag är inne på banan. Har aldrig gjort det innan men nu säger jag något vid varje hinder. Om jag kommer nära säger jag: upp. Kommer vi lustigt och han hoppar säger jag bra efter. På vattenmattan morrar jag. Idag precis innan stoppet utbrast jag: "HOOOOPPPP!!" i hopp om att han skulle hoppa. Innan första hindret blev han rädd för något så jag bah: Nej men nu får du väll skärpa dig. Alltså jag pratar HELA tiden x)).

Foto: almasfoton.blogg.se / almasfoton

Ni får skratta hur mycket ni vill, helt okej! Ni kan även skriva hur mycket jag sliter och drar i honom och hur dåligt jag rider. Jag tror ändå att ni aldrig kommer förstå hur mycket kraft den lilla varelsen har. Haha. Att jag ens lägger upp detta, skrattar så jag dör.

Hahaha, alltså vad har jag gett mig in på? Jag började rida fram och hade inte ens tänk tanken att trava innan han taktade runt. I traven sprang han på sidan och skulle titta på allt. Inne på framhoppningen blev han helt CRAZY, bokstavligt. Jag hängde på sidan flera gånger. Så jag fick lixom hoppa ett språng sedan styra in i staketet för att stå i några minuter innan jag tog nästa språng. Försökte skritta, men han sprang på sidan, hoppade luftsprång och sparkade osv. Alltså HELT galen. Tänkte stryka mig, men jag och mitt jävla anamma gjorde att vi red i alla fall. 

Han hoppade superfint inne på banan, luftiga språng. Visst hängde jag lite här och var och hade inte så mycket kontroll. Värst blev det efter 6an, skulle upp på en kombination och jag bokstavligt kunde inte hålla honom. Tyglarna flög ur mina händer gång på gång, hade ingen chans att styra unden så det vara bara att hoppas på det bästa. Han klippte kombinationen, var i båda ganska rejält och jag trodde såklart att han rev. 
Så därefter samlade jag ihop mina tyglar som var någon annan stans än i mina händer, gjorde halt och tog sedan hinder nummer ett för att tagga ner. Det var två hinder kvar, en oxer och sedan böjd linje in i kombination och jag ville inte hoppa kombinationen. Alltså jag utgick.

Väl ute fick jag höra att vi inte rev kombinationen?! Alltså varför? Jag hade till 100% varit nolla om jag fortsatt rida. Om jag hade orkat vill säga. Är i alla fall nöjd över min insats, det var fasen inte lätt kan jag påstå. Imorgn åker gummityglarna på, luddet på hacket ska bort och så går jag in med ännu mer jävla anamma. Det får väll gå fort om det vill, haha.

OM någon har bild på oss fårn helgen får ni mer än gärna skicka till min mail: [email protected].

När jag skulle åka hem från Udden fick jag och Anna en spontan idé att hon skulle följa med mig över till Chuckis.  Ellas telefon hade gått sönder så vi fick inte tag på henne, annars hade hon antagligen också följt med. Men i alla fall så blev det. 
Så jag hade lite sällskap från skåne med mig idag. Man måste ju passa på att umgås när man har chansen. Jag red en stund och sedan fick Anna rida lite. Han gick inget jobbigt idag då han var lite seg i kroppen sedan igår. Anna fick även testa att hoppa ett skutt på 60 cm. Gick kalasbra! Ska faktiskt vara ärlig och säga att jag skulle lätt kunna se dom på banan tillsammans om några år. Dom var fina tillsammans! Även om C inte är den roligaste att rida på hack precis..

Blev lite ändrade planer för dagens ridpass. Redan kl 8 imorse var det 19 grader och när jag skulle rida ca halv 10 var det typ 25 grader varmt. Jag skulle inte palla ett dressyrpass så drog ut på en uteritt istället. Skrittade bort till en galoppväg där jag sedan galopperade utan stopp. Den är ca 2-2,5 km skulle jag tro. Så sammanlagt galopperade vi 4-5km i sträck utan stopp, endast stannade och vände sedan galopp igen. Han var helt genomsvett efter.

Tränade även mycket på att han inte skulle hänga sig på hacket, så fort han blev lite tung släppte jag på tyglarna så han fick bära upp sig själv. Gjorde ju inget att det gick snabbt då lixom. I slutet var det lite jobbigare då han var en aning trött. Skrittade sedan hem igen.

 

 

Här kommer filmen från andra träningen. Första gången jag rider på hack, vilket syns. Jag har väligt svårt att svänga, bryter av ibland och gör volter ibland. En gång efter tre-kombinationen kunde jag helt enkelt inte svänga så det blev som det blev. Annars tyckte jag han hoppade superbra. Men som sagt, ta allt med en nypa salt.

Jag vill ha tillbaka videofy... Mina klipp blir helt ihoptryckta och kvaliten blir sjukt dålig när jag laddar upp dom på YT. Men jag kan faktiskt inte göra något. Ska se om jag kan hitta något annat bra ställe. Hittade min räddare i nöden, vimeo. Det tar extremt lång tid att ladda upp, men jag hoppas det funkar. Håller tummarna, vi får se om 30 minuter typ..

Här är i alla fall träningsfilmen från dag 1. Han var spookey från första början, tyvärr. Jag morrar på vattenmattan i början för att jag kände att han tänkte stanna, ibland kan jag känna att det kommer funka, men där tittade han mycket, som ni ser på hans hopp.
Sedan kan jag säga att linjen på långsidan var lite svår, för man skulle ha 3 långa galoppsprång mellan de två första, sedan 3 korta i den andra. Jag behövede rida på för att räcka hela första, sen ta tillbaka mycket. Ni ser ett hopp där det blir knas, det var när jag inte red på.
Sedan nästan i slutet, vet inte varför han hoppade så, vi kom helt perfekt osv. Men han var nog lite för spookey helt enkelt. Är inte nöjd över min insats och C hade antagligen ont. Men hjälpen jag fick var bra!